publicerad: 2021
förekomma
förekom förekommit förekommen förekomna, presens förekommer
verb
1
vara möjlig att påträffa på spridda platser, inom ett visst område, under en viss tidsperiod etc.
något förekommer (någonstans)
en blomma som förekommer vild upp till Dalälven
○
äv. om verksamhet eller dylikt
utföras
försäljning av sprit får inte förekomma
○
äv. om händelse eller dylikt
inträffa
det har förekommit att folk har gått vilse i lokalerna
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium);
fornsvenska forekoma
2
utföra (något) innan någon annan hinner särsk. i fråga om talhandling
någon förekommer någon/något
någon förekommer någon
någon förekommer något
han skulle just svara, men hon förekom honom
○
äv.
göra något i tid för att förhindra något annat
JFR
förebygga
bättre förekomma än förekommas; förekomma en olycka
belagt sedan 1400–25
Heliga Birgittas uppenbarelser
3
tillmötesgå på artigt sätt
någon förekommer något
portiern förekom hans minsta begäran
belagt sedan 1770
förekommaförekommande