publicerad: 2021
föreligga
förelåg förelegat, presens föreligger
före|ligg·er
verb
fö`religga 
●
finnas att få
något föreligger
avhandlingen föreligger nu i tryck
○
i presens particip ofta med funktion av ett slags pron.
formellt
denna, detta
i föreliggande fall; föreliggande volym innehåller artiklar av fem olika skribenter
belagt sedan ca 1820;
eg. 'ligga framför'
