publicerad: 2021  
förirra sig förirrade förirrat
verb
förirr´a sig
● mista orienteringen och hamna på (viss) okänd el. inte av­sedd plats
förirra sig (någonstans)
två tåg­luffare hade förirrat sig till den lilla byn
○ äv. bildligt
han förirrade sig bort från ämnet
belagt sedan ca 1755; se ur­sprung till irra
förirra sigförirrande, förirring