publicerad: 2021  
förströ förströdde förstrött, presens förströr
verb
förströ´
● ge av­koppling genom att ordna lättare aktivitet eller under­hållning
JFR distrahera, roa, underhålla 3
förströ någon (med något/att+verb)
förströ någon (med något)
förströ någon (med att+verb)
han förströr gärna sina gäster med roliga historier
belagt sedan 1749; efter lågtyska vorstroien 'strö ut, skingra; förströ'
förströförströende, förströelse
förströ sig