publicerad: 2021  
1glänta gläntan gläntor
glänt·an
substantiv
glän`ta
● mindre, öppen plats i skog
i gläntan betade några rå­djur
belagt sedan 1824; till 2glänta!!
2glänta gläntade gläntat
verb
glän`ta
● öppna (dörr eller fönster) en aning
någon gläntar på något
barnen gläntade på ytter­dörren för att se om det hade kommit någon snö
belagt sedan ca 1755; sv. dial. glänta, glätta, även 'lysa fram; skymta'; besläktat med glans
gläntagläntande, gläntning