publicerad: 2021  
grunda grundade grundat
verb
grun`da
1 skapa grund för något som vanligen är under­förstått; särsk. om att grund­måla
JFR grundera
någon grundar (något) med något
grunda med vit målar­färg
belagt sedan 1735; fornsvenska grunda 'grund­lägga; basera'
2 få att existera särsk. med av­seende på organisation, lära eller dylikt
JFR grundlägga, inrätta, instifta, starta 1
grundare
någon grundar något
skolan grundades av en stor filantrop
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
3 ofta perfekt particip låta få som utgångs­punkt
JFR basera 1
någon grundar något (på något/sats)
någon grundar något (på något)
någon grundar något (på sats)
ett sam­hälle grundat på demokratiska ideal
○ ofta med ton­vikt på orsaks­sammanhang el. motivering
hon grundar sin upp­fattning på vad NN sagt henne
belagt sedan 1472–86 Speculum Virginum
grundagrundande, grundning
grunda sig