publicerad: 2021  
halm halmen
halm·en
substantiv
● mängd strån av mogen säd anv. som foder, byggnads­material m.m.
halmgul; halmkärve; halmmadrass; halmtak; sänghalm
○ äv. om oberedda stjälkar av lin el. hampa
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska halmber 'halm­strå; halm'; gemensamt germanskt ord, besläktat med grek. kal´amos 'halm­strå; rör'