publicerad: 2021  
hålla på höll hållit, presens håller
håll·er på
verb
hålla på´
1 ofta med prep.med just vara syssel­satt med något
någon håller på med något/att+verb
någon håller på med något
någon håller på med att+verb
någon håller på och/att+verb
någon håller på att+verb
någon håller på och
han höll på med att baka när hon kom hem; han håller på och städar sitt rum
äv. om före­mål el. före­teelse vara i färd med att under­gå viss på­verkan, förändring eller dylikt
något håller på att+verb
trafiken höll på att ebba ut; huset håller just på att byggas
belagt sedan 1535
2 vara
SE 5vara 1 SYN. pågå
någon/något håller på (tid)
någon håller på (tid)
något håller på (tid)
hur länge håller filmen på?
belagt sedan 1895
3 nätt och jämnt und­gå att ut­sättas för något el. göra något (ofta ett miss­tag)
någon/något håller på att+verb
någon håller på att+verb
något håller på att+verb
hon höll på att ramla; granen höll på att brinna upp
ibland äv. vara nära att upp­nå något eller dylikt
out­sidern höll på att vinna
belagt sedan 1664