publicerad: 2021  
häfte häftet häften
häft·et
substantiv
häf`te
● (mindre) samling hophäftade blad utan om­slag el. med enkelt om­slag av papp eller dylikt
JFR block 5, 1bok 2, faskikel
programhäfte; räknehäfte; skrivhäfte
an­teckna i häftet; han satt och skrev i ett brunt häfte
○ spec. om något som ut­kommer mer el. mindre periodiskt (äv. om liten bok eller dylikt)
häftesvis; temahäfte
det tredje häftet av tid­skriften; ord­boken ut­kom först i form av häften
○ äv. om hophäftad (el. på annat sätt sammanhängande) samling kuponger, biljetter eller dylikt
biljetthäfte; frimärkshäfte
belagt sedan 1783; efter tyska Heft med samma betydelse; nära besläktat med häfta