publicerad: 2021  
hänförd hänfört hän­förda
hän|­för·da
adjektiv
hä`nförd
● gripen av stark och oemotståndlig förtjusning
JFR förtjust, hänryckt
hänförd (av/över någon/något/att+verb/sats)
hänförd (av någon)
hänförd (av något)
hänförd (av sats)
hänförd (av att+verb)
hänförd (över någon)
hänförd (över något)
hänförd (över sats)
hänförd (över att+verb)
alla var hän­förda över hans tal
○ äv. om handling och dylikt
han prisade henne i hän­förda orda­lag
belagt sedan 1807