publicerad: 2021
idiot
idioten idioter
idi·ot·en
substantiv
●
vardagligt
person som (ofta) beter sig mycket dumt vanligen i något spec. avs.
en idiot (i/på något)
en idiot (i något)
en idiot (på något)
en idiot som körde om i kurvan; se dig för din idiot!; han är en idiot om han inte antar erbjudandet; hon var inte nazist som många tror, men hon var en politisk idiot
○
ursprungligen
ålderdomligt
person med svår intellektuell funktionsnedsättning
JFR
imbecill
○
i sammansättn. äv.
person med mycket ensidigt intresse
fackidiot; fotbollsidiot
nyttig idiot
okritisk personsom lätt kan utnyttjas
som en (annan) idiot
som en riktig idiothan hade tagit fel på datum och stod och väntade som en annan idiot
belagt sedan 1664;
av grek. idio´tes 'privat man (i motsats till statsman)', till id´ios 'egen; egendomlig'; jfr ursprung till
idiom