publicerad: 2021  
1ifrån
i|­från
adverb
ifrå´n
● vanligen betonat efter verb; se äv.från med en riktning som har viss utgångs­punkt som fram­går av samman­hanget
de lämnade ifrån sig vapnen; han gick ifrån en minut för att ringa ett sam­tal; hon gav ifrån sig ett tjut
○ äv. ut­vidgat i fråga om abstrakta utgångs­punkter
gå ifrån sina principer; nu har de gamla fallit ifrån
det kommer man inte ifrån det måste man beaktadet finns all­tid ett risktagande i att starta eget, det kommer man inte ifrån
vara ifrån sig vara förtvivladhon var all­deles ifrån sig för att hon hade missat det sista tåget
belagt sedan 1472–86 (Speculum Virginum); fornsvenska i fran, i fra
2ifrån
i|­från
preposition
ifrå´n
● från
de reste ifrån Väster­ås kl. 08.00
belagt sedan 1430–50 (Flores och Blanzeflor); se ur­sprung till 1ifrån!!