publicerad: 2021  
inflika in­flikade in­flikat
verb
in`flika
äv. lös förbindelse, se flika in skjuta in yttrande el. text; ofta som av­brott i samman­hanget
någon inflikar något/sats (i något)
någon inflikar något (i något)
någon inflikar sats (i något)
"Dess­utom är han yngst", in­flikade hon
belagt sedan 1708; efter tyska einflicken med samma betydelse
inflikainflikande, inflikning