publicerad: 2021
jaga
jagade jagat
verb
ja`ga 
1
vidta åtgärder i syfte att fånga eller döda vilt, och använda det till föda m.m.; genom uppspårning, förföljande eller dylikt el. på annat sätt
SE
jakt 1
någon jagar (djur)
jaga älg; han är ute och jagar så fort han kommer åt; de flesta ugglearter jagar i skymningen eller på natten
○
äv. med avseende på person(er)
förfölja i syfte att fånga
någon jagar någon
poliserna jagade två maskerade män; barnen jagade varandra över skolgården
○
äv. försvagat
ivrigt försöka komma i kontakt med eller nå
jaga fruntimmer; jaga karlar; laget får fortsätta att jaga slutspelsplats
○
äv. bildligt
JFR
hetsa 2
något jagar någon
alla måsten jagar honom dygnet runt; känna sig som ett jagat byte
○
spec. äv. med avseende på abstrakta företeelser
någon jagar (efter något)
jaga efter rikedom och ära
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen);
fornsvenska iägha, iagha; av lågtyska jagen med samma betydelse; av ovisst urspr.
2
ibland med partikel som anger rörelseriktning, t.ex.bort, undan, ut
få att snabbt försvinna genom att uppträda hotfullt eller dylikt
inkräktarna jagades på flykten; föräldrarna jagade ut honom på gatan
○
ibland äv.
få att förflytta sig snabbt ofta mer el. mindre bildligt
hans röst jagade kalla kårar nerför ryggraden på henne
belagt sedan början av 1300-talet
Skåne-Lagen
3
ibland med partikel, särskiltfram
förflytta sig snabbt
SE
jakt 2
skyarna jagade (fram) över himlen
○
ofta med bibetydelse av jäkt
turisterna jagade från den ena sevärdheten till den andra
○
äv. bildligt
vilda tankar jagade genom hans hjärna
belagt sedan ca 1670
jagajagande
