publicerad: 2021  
kanna kannan kannor
kann·an
substantiv
kann`a
1 (större) kärl med hand­tag och pip och ibland lock; anv. till att hälla upp vätska ur (samt att värma el. koka i etc.)
gräddkanna; kaffekanna; oljekanna; vattenkanna
en kanna (något) en kanna (med något)
det fanns lite te kvar i kannan
○ äv. som ungefärligt rymd­mått
en kanna te
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska kanna; gemensamt germanskt ord av om­diskuterat urspr.; jfr dock lat. cann´a 'rör'
2 ett gammalt rymd­mått på drygt 2,5 liter
en kanna (något) en kanna (med något)
belagt sedan 1474 Några Gambla Stadgar