publicerad: 2021  
1katta kattan kattor
katt·an
substantiv
katt`a
1 honkatt
○ ibland äv. om kvinna starkt ned­sättande
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska katta; till katt
2 en halv­apa med lång, svart­vit svans
JFR lemur
belagt sedan 1902
2katta kattade kattat
verb
katt`a
● mest historiskt hissa upp med katt­gina
katta något
katta ankaret
belagt sedan 1787; till katt
kattakattande, kattning