publicerad: 2021  
kliché klichén klichéer
kliché·er
substantiv
[kli∫e´]
1 kopia av bild som över­förts på tryck­platta
JFR raster
den gula tre­skillingen kom till när dess kliché lades i fel tryckplåt
belagt sedan 1867; av franska cliché med samma betydelse, till clicher 'trycka av'; av tyska Klitsch 'klibbig massa'; urspr. ljud­härmande
2 ut­nött och banalt ut­tryck
klichéartad; klichétänkande
klichéer (om något/att+verb/sats)
klichéer (om något)
klichéer (om sats)
klichéer (om att+verb)
sport­språket vimlar av klichéer
belagt sedan 1885