publicerad: 2021
kläcka
kläckte kläckt, presens kläcker
verb
●
få att öppna sig och släppa ut (fågel)unge
JFR
1ruva 1
någon kläcker något
kläcka ägg
○
äv. bildligt
frambringa tanke eller dylikt
kläcka en idé
belagt sedan början av 1500-talet (Läke- och örte-böcker);
fornsvenska kläkkia; av outrett urspr.
kläckakläckande, kläckning