publicerad: 2021
klättra
klättrade klättrat
verb
●
ofta med partikel som anger rörelseriktning, särskiltner, upp
förflytta sig uppför eller nerför något mer eller mindre lodrätt genom en följd av rörelser med armar och ben med stöd i naturliga el. konstgjorda avsatser el. fästpunkter
klätterträd
klättra (ner/upp) (någonstans)
klättra (ner) (någonstans)
klättra (upp) (någonstans)
klättra (i/på något)
klättra (i något)
klättra (på något)
klättra på stegen; klättra över staketet; klättra upp på taket; klättra nerför lejdaren; klättra i träd; klättra upp i riggen
○
äv. om växt
kaprifolen klättrar uppför bergsskrevan
○
äv. om orörlig företeelse som har en naturlig riktning uppåt, t.ex. väg
stigen klättrar brant uppför berget
○
äv. bildligt i uttryck för avancemang och dylikt
klättra på karriärstegen; laget klättrade upp till första plats i tabellen; en antik rakspegel klättrade upp till 5 000 kronor på auktionen
belagt sedan ca 1710; 1934 i bildlig bemärkelse;
av tyska klettern med samma betydelse, urspr. 'klamra sig fast'