publicerad: 2021  
1koja kojan kojor
koj·an
substantiv
[kåj`a]
mycket enkel byggnad som är av­sedd för till­fälligt boende eller uppe­håll
granriskoja; huggarkoja; hundkoja; jaktkoja; timmerkoja
spec. om liten byggnad eller dylikt, byggd av barn på lek
trädkoja
barnen byggde en koja under bordet
äv. all­männare anspråks­lös stuga
i slott och koja se slott
belagt sedan 1625; av lågtyska koje 'hydda; trångt rum; avplankning'; trol. av lat. cav´ea 'håla; bur'
2koja kojade kojat
verb
[kåj`a]
var­dagligt gå till sängs
någon kojar
han fördrev någon timme fram­för tv:n innan det var dags att koja
belagt sedan 1879; till koj
kojakojande, kojning