SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kokill kokillen kokiller kok·ill·en substantiv [-kil´] 1 gjutform av metall för metallgjutning JFR 2göt, ingöt belagt sedan 1772; av franska coquille 'skal; snäckskal'; av lat. conchy´lium 'liten snigel; skal; snäcka' 2 handskydd på fäktvapen belagt sedan 1923 SO Alfabetisk lista koketteri (kokett) kokgrop subst. kokhet adj. kokhet (het) kokhöns (koka) kokill subst. kokkaffe (kaffe) kokkonst subst. kokkärl subst. kokkärl (koka) kokkärl (kärl) Till alla ordböcker
