publicerad: 2021
1kolon
kolonet, plural kolon, bestämd plural kolonen
kol·on·et
substantiv
1
ett skiljetecken (:) som används efter anföringssats före direkt anföring och äv. för att signalera uppräkning
JFR
semikolon
på svenska används kolon bland annat inför uppräkningar, medan semikolon mestadels används för att skilja fullständiga satser åt
belagt sedan 1651;
av grek. ko´lon 'lem; led; del av en mening'
2
versled avgränsat av paus
belagt sedan 1874