publicerad: 2021  
konkordat konkordatet, plural konkordat, bestämd plural konkordaten
kon·kord·at·et
substantiv
konkorda´t
● av­tal mellan stat och kyrka särsk. katolska kyrkan
ett konkordat (mellan några)
ett konkordat (med någon/något)
ett konkordat (med någon)
ett konkordat (med något)
konkordatet mellan påven och Napoleon
belagt sedan 1776; av medeltidslat. concorda´tum med samma betydelse, till lat. concorda´re, se ur­sprung till konkordans