publicerad: 2021  
konkrement konkrementet, plural konkrement, bestämd plural konkrementen
kon·kre·ment·et
substantiv
konkremen´t
● sten­liknande bildning av salter i kroppshåligheter och vävnader t.ex. i urin- el. gall­vägar
belagt sedan 1810; av lat. concremen´tum 'samman­växning', till concresc´ere 'växa samman; hårdna'; jfr ur­sprung till 1konkret!!