publicerad: 2021
1kontinent
kontinenten kontinenter
kon·tin·ent·en
substantiv
kontinen´t 
●
mycket stor, sammanhängande landmassa som är avgränsad av världshav
JFR
världsdel
den nordamerikanska kontinenten
○
ibland om Europas fastland söder om Östersjön
i bestämd form sing.
ta bilfärja till kontinenten
belagt sedan 1819;
av franska continent med samma betydelse; av lat. (terr´a) con´tinens 'sammanhängande (land)'; jfr ursprung till
inkontinens,
kontenans,
kontenta
2kontinent
neutrum kontinent, bestämd form och plural kontinenta
kon·tin·ent
adjektiv
kontinen´t
●
som har förmåga att kontrollera tarm eller blåsa
patienten blev helt kontinent efter behandlingen
belagt sedan 1990;
se ursprung till
kontinens
