publicerad: 2021  
1kontinent kontinenten kontinenter
kon·tin·ent·en
substantiv
kontinen´t
mycket stor, sammanhängande land­massa som är av­gränsad av världs­hav
den nord­amerikanska kontinenten
ibland om Europas fast­land söder om Öster­sjön i bestämd form sing.
ta bil­färja till kontinenten
belagt sedan 1819; av franska continent med samma betydelse; av lat. (terr´a) con´tinens 'sammanhängande (land)'; jfr ur­sprung till inkontinens, kontenans, kontenta
2kontinent neutrum kontinent, bestämd form och plural kontinenta
kon·tin·ent
adjektiv
kontinen´t
som har förmåga att kontrollera tarm eller blåsa
patienten blev helt kontinent efter behandlingen
belagt sedan 1990; se ur­sprung till kontinens