publicerad: 2021  
kontroll kontrollen kontroller
kont·roll·en
substantiv
[-rål´]
1 behärskning och över­vakning av ett skeende, en apparat eller dylikt för att vid behov kunna gripa in och reglera något
skärpta kontroller; få kontroll över något; ha full kontroll; förlora kontrollen; tappa kontrollen; åter­ta kontrollen över något
kontroll (av/över någon/något/sats)
kontroll (av någon)
kontroll (av något)
kontroll (av sats)
kontroll (över någon)
kontroll (över något)
kontroll (över sats)
epidemin var helt under kontroll; fienden hade kontroll över luft­rummet; brand­kåren har nu läget under kontroll
äv. om över­vakning och styrning av personer
social kontroll; statens kontroll över individerna
äv. om styrning av kroppen el. själen
nervkontroll; självkontroll
få kontroll över sin vrede
äv. om instrument för över­vakning och styrning
tonkontroll
sköta kontrollerna
belagt sedan 1753; av franska contrôle med samma betydelse, till contre 'emot' och rôle 'register'; besläktat med 1roll 1
2 (mindre) under­sökning för att fast­ställa om allt är i sin ordning på naturligt sätt el. enl. före­skrivna regler
kontrollväga; kontrolläsa; biljettkontroll; hälsokontroll; kvalitetskontroll; trafikkontroll
kontroll (av någon/något/sats)
kontroll (av någon)
kontroll (av något)
kontroll (av sats)
göra en extra kontroll; hon går på kontroll hos läkaren var tredje månad; vid kontrollen på pendel­tåget visade det sig att tio personer saknade giltigt färd­bevis
äv. om så­dan under­sökning som ut­förs under längre tid
stå under nog­grann kontroll
äv. om plats för under­sökning
passkontroll
gå igenom kontrollen
belagt sedan 1850
3 markerad punkt som måste letas upp och passeras vid orienterings­tävling
han hade svårt att hitta tredje kontrollen; äntligen syntes kontrollens röd­vita skärm
äv. all­männare, t.ex. vid långdistans­löpning el. skid­åkning
matkontroll; tidskontroll
han bröt Vasa­loppet vid kontrollen i Eldris
belagt sedan 1924