publicerad: 2021  
konvention konventionen konventioner
kon·vent·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
1 ibland något ned­sättande oskriven men all­mänt om­fattad social regel för hur personer (ytligt sett) bör bete sig
konventionalism; moralkonvention
små­borgerliga konventioner; sitta fast i konventioner; vår fantasi binds av konventioner; pjäsen drev med konventioner och dubbel­moral
belagt sedan 1810; av lat. conven´tio med samma betydelse, till conveni´re 'överens­stämma'; jfr ur­sprung till konvenans
2 formell överens­kommelse om an­gelägenheter av gemensamt intresse på visst om­råde; mellan stater eller dylikt
JFR fördrag 1, pakt, traktat 1
oljeskyddskonvention; renbeteskonvention
en konvention (mot/om något/att+verb/sats)
en konvention (mot något)
en konvention (mot sats)
en konvention (mot att+verb)
en konvention (om något)
en konvention (om sats)
en konvention (om att+verb)
nästan alla länder har under­tecknat FN:s konvention om mänskliga rättigheter; en nordisk konvention om miljöskydd
○ äv. om överens­kommen regel för sam­arbete etc., sär­skilt i spel (sär­skilt bridge)
efter Östs markering följde Väst konventionen och gick över till högsta objudna färg
belagt sedan 1743