publicerad: 2021  
1korta kortade kortat
verb
[kårt`a]
● ofta med partikel, sär­skiltner göra kortare
SE 1kort 1
korta (ner) något
korta tyglarna; han kortade (av) remmen lite; hon måste korta ner före­draget
belagt sedan 1510 (Stockholms stads skottebok 1516–1525); fornsvenska korta
kortakortande, kortning
korta av
2korta ingen böjning
substantiv
[kårt`a]
komma till korta stå till­baka eller bli åsido­satti Champions League kan vacker fot­boll komma till korta mot ett välorganiserat försvar
belagt sedan 1721; till 1kort!!