publicerad: 2021
kraftig
kraftigt kraftiga
kraft·ig
adjektiv
1
som har stor och muskulös byggnad och som därför är stark; om person, djur el. kroppsdel
en kraftig karl; kraftiga armar; kraftiga lår; en kraftig ryggtavla; en kraftig hingst; han är kraftigt byggd (adverbial)
○
ibland förskönande
fetlagd
hon har blivit lite kraftig på sista tiden
○
äv. om föremål
stor och fast
kraftig björkved; ett kraftigt potatisstånd; kraftiga glasögonbågar
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst);
fornsvenska kraptogher
2
som har stor kraft om handling, skeende, maskin etc.
en kraftig stöt; kraftig sydvästlig vind; en kraftig stämma; kraftiga motorer
○
äv. själsligt
en kraftig vilja
○
äv. bildligt
som innebär hög grad av något
en kraftig förstoring; kraftiga protester; en kraftig chock; en kraftig brytning; kraftiga höjningar av hyran; kraftigt berusad (adverbial)
belagt sedan 1470-talet
Gamla eller Eriks-Krönikan