SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kravell kravellen kraveller krav·ell substantiv kravell´ ● en bordläggningsteknik som innebär att plankorna läggs kant i kant vilket ger slät utsida JFR 1klink kravellbyggd belagt sedan 1680; av lågtyska kravel med samma betydelse; av franska caravelle 'typ av segelfartyg'; jfr ursprung till karavell SO Alfabetisk lista kravattnål subst. kravattnål (kravatt) kravbrev subst. kravbrev (krav) kravbud (bud) kravell subst. kravellbordläggning (bordläggning) kravellbyggd (kravell) kravla verb kravla sig verb kravlista (krav) Till alla ordböcker
