publicerad: 2021  
kupol kupolen kupoler
kup·ol·en
substantiv
[-å´l]
● takvalv som är ut­format som ett (ungefärligt) halv­klot ofta ut­smyckat
SYN. 2dom 2
kupolvalv; lökkupol
moskéns gyllene kupol lyste i solen
○ äv. bildligt
himlens blå kupol
belagt sedan ca 1700; av franska coupole med samma betydelse; av ita. cupola 'liten tunna'; till lat. cu´ppa, cu´pa 'tunna'; jfr ur­sprung till 2kupa!!