publicerad: 2021  
1kur kuren kurer
kur·en
substantiv
1 (längre tids) metodisk behandling av viss sjukdom
brunnskur; dunderkur; huskur; hästkur; sulfakur; underkur
en kur (mot något) en kur (något)
genom­gå en kur
äv. om annan behandling av kroppen i visst syfte
bantningskur; föryngringskur; skönhetskur; svältkur
belagt sedan 1634; av tyska Kur med samma betydelse; av lat. cu´ra 'vård; om­sorg'; jfr ur­sprung till kurator, kuriosum, kuriös, sinekur
2 hög­tidlig upp­vaktning
göra någon sin kur ålderdomligtupp­vakta någonen ung herre från grannskapet hade börjat göra henne sin kur och kom ofta på besök
belagt sedan 1758; av franska cour 'upp­vaktning; flört; hov'; av folkligt lat. cur´tis, sammansmältning av lat. coh´ors 'gårdsrum' med cu´ria 'samlings­plats'; besläktat med gård; jfr ur­sprung till kortege, kurtisera
2kur kuren, plural kurer äv. kurar
kur·en
substantiv
litet skjul som an­vänds som uppehållsplats för t.ex. vakt­post
busskur; postkur; vaktkur
belagt sedan 1760; efter lågtyska kurhus 'vaktstuga'; besläktat med kura