publicerad: 2021  
kurtisera kurtiserade kurtiserat
verb
kurtise´ra
● mest vid beskrivning av äldre förhållanden flörta med någon; särsk. om man i förhållande till kvinna
kurtisera (någon) kurtisera (med någon)
han kurtiserade henne i bersån
○ äv. ömse­sidigt
de satt och kurtiserade i lust­huset
belagt sedan ca 1650; av franska courtiser 'upp­vakta; göra någon sin kur'; bildn. till cours 'hov'; jfr ur­sprung till 1kur 2
kurtiserakurtiserande, kurtisering, kurtis