publicerad: 2021
1kutter
kuttret
kuttr·et
substantiv
●
milt kluckande och kurrande läte (som) hos duva
○
äv. om hörbara uttryck för ömhet el. kärlek
kärlekskutter
belagt sedan 1862;
ljudhärmande; till
kuttra
2kutter
kuttern kuttrar
kuttr·ar
substantiv
1
enmastat segelfartyg med två försegel
kutterrigg; kutterriggad; kuttertackling
○
äv. om modernare fartyg, äv. motordrivet
fiskekutter; lotskutter
belagt sedan 1768;
av engelska cutter 'kutter; något som skär', till cut '(att) skära'
2
roterande skärverktyg vanligen för träbearbetning
kutterspån
belagt sedan 1873