publicerad: 2021  
känna efter kände känt, presens känner
känn·er efter
verb
[ef`-] el. [ef´-]
● under­söka med händer el. ev. andra kropps­delar
någon känner efter (någonstans) (sats)
hon kände efter i fickan och upp­täckte att hon glömt nyckeln
○ äv. bildligt beträffande (delvis) själslig process
känn efter om det gör ont!
belagt sedan 1741