publicerad: 2021  
larma larmade larmat
verb
lar`ma
1 föra oväsen
SE larm 1
någon larmar
en larmande soldathop
belagt sedan 1660
2 ge signal om fara till räddnings­personal eller dylikt; om person
SE larm 2
larmning
någon larmar någon/något (om något/sats)
någon larmar någon (om något)
någon larmar någon (om sats)
någon larmar något (om något)
någon larmar något (om sats)
hon larmade polisen; sjö­räddningen är larmad
belagt sedan 1943
3 ibland med partikelnpå, utan större betydelse­skillnad sätta på larmet i
larmning
någon larmar (på) något
hon larmade (på) lokalerna innan hon gick
○ äv. förse med larm­anordning
SE larm 2
efter inbrotts­försöket måste ytter­dörren larmas
belagt sedan 1970-talet
larmalarmande
larma av