publicerad: 2021  
1lite som komparativ används mindre; som superlativ används minst
även
1litet
adverb
li`te el. li`tet
● i obetydlig mängd eller om­fattning i det av­seende som fram­går av samman­hanget
MOTSATS mycket JFR 1föga, obetydligt
de motionerar all­deles för lite; hon blev inte lite förvånad; han är lite för ung för att minnas hur det var då
○ ofta försvagat vanligen obetonat i viss (begränsad) mängd eller om­fattning
han blev lite arg, det kunde man se; hon är lite till åren
lite här och var på en del ställenskivan spelades in lite här och var under gruppens utlands­turné
lite si och så inte helt bradet blev lite si och så med mat­hållningen under semestern
lite till mans se man
lite var­stans se varstans
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska litet; till liten
2lite
även
2litet
pronomen
li`te el. li`tet
● som har obetydlig mängd eller om­fattning i det av­seende som fram­går av samman­hanget
ha för lite pengar; det var ovanligt lite folk på matchen
○ ofta försvagat all­tid obetonat som har viss (begränsad) mängd eller om­fattning
äta lite mat; har du lite pengar?
○ äv. substantiverat
hon är nöjd med lite
lite av varje något av flera olika före­teelser, allt möjligthon läser lite av varje i tidningen men helst om djur och natur
lite grann äv. ett ord eller lite grand någotdet ostadiga vädret har sinkat film­inspelningen lite grann
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); till liten