publicerad: 2021
1lä
ingen böjning, neutrum
substantiv
●
(naturligt) skydd mot infallande vind el. sjögång
JFR
vindskydd
(i) lä (av/bakom/mot något)
(i) lä (av något)
(i) lä (bakom något)
(i) lä (mot något)
söka lä; ankra i lä; de lade till i lä av piren; buskarna skänkte lä
○
äv. om plats som erbjuder skydd
de fann lä bakom ett träd
○
äv.
sida (av fartyg) som vinden blåser åt
MOTSATS
lovart
ligga i lä
vara underlägsenjämfört med västkusten ligger ostkusten i lä beträffande mareld och doften av hav och tång