publicerad: 2021  
läge läget lägen
läg·et
substantiv
lä`ge
1 sätt som något är placerat på spec. med hän­syn till om­givningar och dylikt
SE ligga 2
lägesbeskrivning
(någots) läge
en villa med attraktivt läge; staden har ett vackert läge vid kusten
○ spec. äv. om en in­ställning eller dylikt (av något) bland ett begränsat an­tal möjliga
tonläge; viloläge
han bytte läge på spaken; bron hade fastnat i upp­fällt läge
○ spec. äv. om den rätta positionen för viss verksamhet
skottläge
han lyckades inte få klotet i läge
○ äv. med ren positions­betydelse
bestämma far­tygets läge
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska läghe; bildn. till ligga
2 aktuella om­ständigheter som någon/något befinner sig i
JFR situation, status 1, tillstånd 2
förhandlingsläge; nödläge; utgångsläge; världsläge
läget (i/på något)
läget (i något)
läget (på något)
läget (för någon/något)
läget (för någon)
läget (för något)
ett gynnsamt läge; ett känsligt läge; ha läget under kontroll; läget på arbets­marknaden; det råder fort­satt spänt läge i landet; i dagens läge kan vi inte ut­lova några reformer; då kommer saken i ett nytt läge
○ äv. mer skämtsamt
pejla läget; kolla in läget på diskoteket; tjänare, hur är läget?
○ spec. om gynnsamma om­ständigheter
det var läge för att bjuda slam
gilla läget acceptera om­ständigheterna som de äroch inte protestera och dylikt: det var bara att finna sig i situationen och gilla läget
skarpt läge av­görande, kritisk situationdet börjar dra i hop sig till skarpt läge i löne­förhandlingarna för lärarna
belagt sedan 1703
3 vanligen i sammansättn. an­ordning för placering och fast­hållning av något vanligen en skåra, en urtagning eller dylikt; ofta i tekniska samman­hang
axelläge; patronläge
belagt sedan 1886