publicerad: 2021  
lösa av löste löst, presens löser
verb
lösa a´v
● ofta fast sammansättn., se avlösa över­ta (viss) funktion från någon el. något, ofta enl. upp­gjord plan
någon löser av någon/något
någon löser av någon
någon löser av något
hon löste av honom vid rodret
○ ofta bildligt
något löser av något
se­värdheterna löste av var­andra
belagt sedan 1643
lösa avavlösande, avlösning