publicerad: 2021  
mantilj mantiljen mantiljer
mant·ilj·en
substantiv
mantil´j
● ett långt, schal­liknande plagg särsk. anv. i den spanska kultur­kretsen
belagt sedan 1753; av franska mantille med samma betydelse; av spa. mantilla med samma betydelse, diminutiv till manta 'mantel'; jfr ur­sprung till mantel
Där på bänken i mantilj och med en ros vid sin barm
satt den bedårande lilla Carmencita. Evert Taube, Fritiof och Carmencita (i Ultra­marin, 1936)