publicerad: 2021  
markgreve markgreven markgrevar
mark|­grev·en
substantiv
mar`kgreve
● historiskt (titel för) styres­man över ett gränsområde under medel­tiden
markgreve (av något)
○ ibland äv. som ren hederstitel
belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)); fornsvenska margreve; av tyska Markgraf med samma betydelse; till 1mark 1 i bet. 'gräns­mark'; jfr ur­sprung till markis 1