publicerad: 2021  
medföra medförde medfört, presens medför
verb
me`dföra
1 ha med sig som bagage, last eller dylikt
JFR förning
medföring
någon/något medför någon/något
någon medför någon
någon medför något
något medför någon
något medför något
teglet med­fördes som bal­last i far­tyget; förbjudet att med­föra alkohol­haltiga drycker
belagt sedan 1582
2 äv. lös förbindelse, jfr föra med sig ha till följd
JFR betyda 3, orsaka
något medför något/sats
något medför något
något medför sats
en sjukdom som kan med­föra döden; devalveringen med­förde stora pris­ökningar
belagt sedan 1671
medföramedförande