publicerad: 2021  
medvetande med­vetandet med­vetanden
med|­vet·and·et
substantiv
me`dvetande
1 (förmåga till) själslig verksamhet var­igenom om­världen upp­fattas och analyseras
jagmedvetande; rättsmedvetande
med­vetandets djupare skikt; kyrkans position i människors med­vetande; dunkla minnes­bilder gled genom hans med­vetande
○ ibland kollektivt
han är död, men hans sånger lever i det all­männa med­vetandet
belagt sedan 1798; bildn. till veta med sig, delvis efter mönster av lat. conscien´tia 'med­vetande'
2 till­stånd som möjlig­gör upp­fattning av om­världen
MOTSATS medvetslöshet JFR sans 1
(vid) medvetande
förlora med­vetandet; åter­få med­vetandet; vakna till med­vetande; den skadade var vid fullt med­vetande
belagt sedan 1830
3 klar in­sikt
SE veta med sig JFR vetskap
(i) medvetande (om något/sats)
(i) medvetande (om något)
(i) medvetande (om sats)
han handlade i fullt med­vetande om konsekvenserna
belagt sedan 1794