SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 mumrik mumriken mumrikar mumr·ik·en substantiv mum´rik ● vardagligt; mindre brukligt underlig person JFR stofil snusmumrik belagt sedan 1889; sv. dial. mumrik 'enfaldig karl med hafsigt uttal'; trol. till mumla SO Alfabetisk lista mumiegrav (mumie) mumifiera verb mumla verb mumma subst. mummel subst. mumrik subst. mums interjektion mumsa verb mumsa i sig verb mumsig adj. mun subst. Till alla ordböcker