publicerad: 2021
1nytta
nyttan
nytt·an
substantiv
●
fördelaktig verkan på visst område, för viss person el. verksamhet etc.
(till) nytta (för någon/något)
(till) nytta (för någon)
(till) nytta (för något)
nyttan (av/med något/att+verb/sats)
nyttan (av något)
nyttan (av sats)
nyttan (av att+verb)
nyttan (med något)
nyttan (med sats)
nyttan (med att+verb)
göra nytta; dra nytta av något; förena nytta med nöje; allt deras arbete var till ingen nytta; medicinen gjorde ingen nytta; de hade ingen nytta av bilkartan; sin skoltyska fick han nytta av senare i livet; en rapport om nyttan och riskerna med östrogenbehandling under klimakteriet; kan jag vara till någon nytta?
○
spec. i nationalekonomiska sammanhang
(antagen) behovstillfredsställelse eller grad av brukbarhet som kan utvinnas ur viss vara eller dylikt
JFR
nyttighet 2
belagt sedan 1347 (privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska nytta; av lågtyska nütte med samma betydelse; urspr. samma ord som fornsvenska nyt 'nyttjande; avkastning; mjölk'; till
njuta
2nytta
nyttade nyttat
nytt·ar
verb
●
ofta i nekande uttryck; ibland med partikelntill
göra nytta
något nyttar (något)
något nyttar (till något)
det nyttar inget till att moralisera; vad nyttar det att gråta över spilld mjölk?; gör som du vill, men det nyttar inget till; klagomål nyttar inte
belagt sedan 1617