SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 närmande närmandet närmanden närm·and·et substantiv när`mande ● det att närma sig SE närma ett närmande (mellan några) ett närmande (till någon/något) ett närmande (till någon) ett närmande (till något) ○ äv. bildligt försök att skapa kontakt närmandena mellan öst och väst ○ spec. (oblygt) försök till sexuell kontakt göra närmanden; hon avvisade hans närmanden belagt sedan 1793 SO Alfabetisk lista närlivs (livs) närläsning subst. närläsning (läsning) närma verb närma sig verb närmande subst. 1närmare adv. 2närmare adj. 1närmast adv. 2närmast adj. närmevärde subst. Till alla ordböcker
