publicerad: 2021
nöd
nöden
nöd·en
substantiv
1
(brist)situation som medför fara för liv eller hälsa vanligen på grund av avsaknad av t.ex. föda el. bostad; särsk. om sådan situation för större grupp människor
(i) nöd
lida nöd; de lever i yttersta nöd; nöden i u-länderna; den dolda nöden i välfärdssamhället; försöken att lindra nöden bland de överlevande
○
äv. om tillfälligt svår situation
(hastigt) uppkommande, livshotande förhållanden för någon el. något
fartyget var i nöd
det går ingen nöd på någon
någon har det ganska brahan bor hemma utan att betala så honom går det ingen nöd på
i nöd och lust
(både) i sorg och i glädjesärsk. som fras i vigselformuläret:
de lovade att älska varandra i nöd och lust
med knapp nöd
nästan intelotsbåten kom med knapp nöd in i hamnen i det hårda vädret
med nöd och näppe
nästan intehon hann med nöd och näppe hoppa av bussen
när nöden är (som) störst är hjälpen (som) närmast
i verkligt svåra nödsituationer kan man hoppas på hjälpofta uttalat i en sådan situation (sedan hjälpen kommit)
nöden är uppfinningarnas moder
när det verkligen finns behov finner man en lösningnär oljan tar slut tvingas vi ta fram alternativa energikällor – nöden är uppfinningarnas moder
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen);
fornsvenska nöþ 'trångmål; lidande; nödtvång; nöd'; gemensamt germanskt ord
2
tvingande omständigheter som utgör drivkraft för någon att handla etc. på visst sätt
av nöden
en förändring var av nöden påkallad; man får inte bruka större våld än nöden kräver
nöden har ingen lag
i nödfall får man bryta mot vanliga regler
till nöds
som en nödfallsåtgärdhan kunde till nöds skriva sina PM själv, men för övrigt förlitade han sig på sin sekreterare
belagt sedan slutet av 1200-talet
Westgöta-Lagen