publicerad: 2021
o-
förled
1
som har motsatt(a) egenskap(er) i förhållande till vad som anges av efterledet
belagt sedan 1000-talet (runsten, Västra Ed, Småland (Sveriges runinskrifter));
vanligen runform u- (t.ex. i uniþikr 'icke-niding'), fornsvenska o-; gemensamt germanskt nekande prefix, urspr. un-, motsvarande bl.a. lat. in´-, grek. a-