publicerad: 2021  
omutlig omutligt omutliga
o|­mut·lig
adjektiv
o`mutlig
● som inte kan mutas
en omutlig ämbets­man
○ äv. all­männare obeveklig
han är omutlig i sina krav
○ äv. om handling eller dylikt
hans omutliga vilja att skipa rätt­visa
belagt sedan 1791